Livet...

Jag tycker att det mesta är mysigt och kul och ser en mening i även det som inte är det. jag ser det fina i de flesta och njuter av att få leva, vara och känna på hur livet är. Jag skrattar gärna högt och sjunger gärna en liten truddilutt. Dansa på öppen gata är också kul. Jag tar mej inte själv på speciellt stort allvar. Går de dåligt för mig är de ingen världkatastrof. Är jag ful är jag åtminstånde frisk. Sån ÄR jag.
Mellan svackorna.
För några gånger under året kommer dom, -helvetesdagarna. Plötsligt kan jag inte se de fina i något. Jag kan snurra 360 grader med vidöppna ögon och inte få syn på en enda bra sak. I mitt liv, i andra, i världen. Varje misstag blir oöverkomlig och tanken på morgondagen ger mig andnöd. jag gråter av min spegelbild, ifrågasätter min egen existens....
Men efter regng kommer solsken. Jag orkar inte grubbla och fundera över vad de kommer bli av mig utan gör en lista för att i alla fall följa den. Sen tar jag mej en dusch och börjar smått le mot mig själv i spegeln när jag tänker på dagen, mig själv och livet.
Jag är inte rädd för svackorna, och jag hatar dom inte längre...
...För det är ju tack vare dom jag lyckas vara så sprudlande glad och lycklig resten av året :)

Kommentarer
Postat av: Sofia

Fint skrivet Emilie!

2010-03-18 @ 17:11:11
Postat av: Emma

Wow, det hade kunnat vara jag som skrev det där Emilie! Jag förstår exakt vad du menar!

Men livet härborta har hjälpt en mycket med att inse att världen inte kretsar kring sin egen person, och att om jag klantar till det så är det inte hela världen! Man får ta en hel del skit, och det hjälper en ju inte direkt med sin självkänsla, men klarar man detta året (och särskilt du som hade ett sånt krångel!), då klarar man fan ALLT!

Du är en sån fin människa vännen och jag saknar dej!!!

Massa pussar å kramar

2010-03-23 @ 20:20:41
URL: http://emmauppman.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0